Saker som väntar

Appen säger 44 dagar kvar. Just nu känns det som att dagarna kommer att flyga iväg men det kan ju ändras. Vårt hem börjar bli redo att välkomna en ny liten människa.




Denna fina vagnen har vi lånat av mina svärföräldrar. En mossgrön Emmaljunga 1982-års modell.
För tillfället får nog handväskan jag fick av min svägerska fungera som skötväska.




Har av gamla lakan från Erikshjälpen sytt nya som passar till barnvagn, säng och vagga. Vita lakan med spets, tvättade 100-tals gånger för att bara bli skönare och skönare för varje gång.




På svärföräldrarnas vind hittades även en babybjörn babysitter från -82, med nytt tyg och nytt spänne står den nu och väntar på någon som vill sitta i den och sprattla.




Sist men inte minst, vaggan. Köpt på Erikshjälpen för 225:-, demonterad, målad, ihopsatt igen. Ny madrass, spjälskydd och nya lakan, sydda av gamla. Och självklart, min nalle. Min ständiga följeslagare under de första åren av mitt liv.

Nu tar vi och klarar av denna veckans sista arbetsdag.

Små fötter och stor mage.

Kanske är det idag våren kommer, hur som helst så fick vinterstövlarna lämna plats för converse. Vinterjackan åkte av för en vecka sedan när den inte längre klarade av mitt magmått.

Ja, magen växer i en faslig fart. Kalendern säger att det är 7 veckor kvar, ibland känns det som en evighet och ibland som att veckorna försvinner innan jag hinner blinka.

Jag vet inte hur många gånger jag hört mig själv säga att "nu har vi nog allt vi behöver" för att dagen efter komma hem med ytterligare ett plagg i ministorlek.

Lite bilder på vad vi ändå har som står färdigt ska jag försöka lägga upp imorgon. Pga täta sammandragningar är jag rekommenderad halvtid av barnmorskan så imorgon har jag bokat date med min soffa och en stickning.